Den oförlåtliga synden

22 Då förde man till honom en demonbesatt man som var blind och stum, och Jesus botade honom, så att den stumme talade och såg. 23 Hela folkskaran blev förundrad och sade: ”Kan denne vara Davids son?” 24 Men när fariséerna hörde det sade de: ”Den här mannen driver inte ut demoner annat än genom Beelsebul, demonernas härskare.” 25 Men Jesus kände deras tankar och sade till dem: ”Varje rike som är splittrat mot sig självt ödeläggs, och ingen stad eller familj som är splittrad mot sig själv kommer att bestå. 26 Och om Satan driver ut Satan är han splittrad mot sig själv. Hur ska då hans rike bestå? 27 Och om jag driver ut demoner genom Beelsebul, genom vem driver då era söner ut dem? Därför ska de vara era domare. 28 Men om jag driver ut demoner genom Guds Ande, då har Guds rike kommit över er. 29 Eller hur kan någon gå in i den starkes hus och plundra hans ägodelar om han inte först binder den starke? Sedan kan han plundra hans hus. 30 Den som inte är med mig är mot mig, och den som inte samlar med mig skingrar. 31 Därför säger jag er: Varje synd och hädelse ska förlåtas människorna, men hädelse mot Anden ska inte förlåtas. 32 Och den som säger ett ord mot Människosonen ska få förlåtelse. Men den som talar mot den heliga Anden ska inte få förlåtelse, varken i denna tidsålder eller i den kommande.