Jesus tvättar även Judas fötter

1 Före påskhögtiden visste Jesus att hans stund hade kommit att lämna denna värld och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna som var i världen och älskade dem till slutet. 2 Under måltiden, när djävulen redan hade lagt i Judas, Simon Iskariots sons, hjärta att förråda honom, 3 och Jesus visste att Fadern hade gett allt i hans händer och att han hade kommit från Gud och gick till Gud, 4 reste han sig från måltiden, lade av sig ytterkläderna, tog en handduk och band den omkring sig. 5 Sedan hällde han vatten i ett tvättfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade omkring sig. 6 När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: ”Herre, ska du tvätta mina fötter?” 7 Jesus svarade honom: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men efter detta kommer du att förstå.” 8 Petrus sade till honom: ”Aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter.” Jesus svarade: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen del med mig.” 9 Simon Petrus sade till honom: ”Herre, inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet!” 10 Jesus sade till honom: ”Den som har badat behöver inte tvätta annat än fötterna utan är helt ren. Och ni är rena, men inte alla.” 11 Han visste nämligen vem som skulle förråda honom. Därför sade han: ”Ni är inte alla rena.” 12 När han hade tvättat deras fötter, tagit på sig sina ytterkläder och lagt sig till bords igen sade han till dem: ”Förstår ni vad jag har gjort med er? 13 Ni kallar mig Lärare och Herre, och ni säger rätt, för det är jag. 14 Om alltså jag, Herren och Läraren, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. 15 Jag har gett er ett exempel, för att också ni ska göra som jag har gjort med er. 16 Sannerligen, sannerligen säger jag er: En tjänare är inte större än sin herre, och en utsänd är inte större än den som har sänt honom. 17 Om ni vet detta är ni saliga om ni också gör det. 18 Jag talar inte om er alla. Jag vet vilka jag har utvalt. Men Skriften måste uppfyllas: ’Den som åt mitt bröd har lyft sin häl mot mig.’ 19 Redan nu säger jag det till er, innan det händer, så att ni, när det händer, ska tro att jag är. 20 Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tar emot den jag sänder tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig.” 21 När Jesus hade sagt detta blev han djupt skakad i anden och vittnade: ”Sannerligen, sannerligen säger jag er: En av er kommer att förråda mig.” 22 Lärjungarna såg på varandra och undrade vem han talade om. 23 En av hans lärjungar, den som Jesus älskade, låg till bords nära Jesus. 24 Simon Petrus gav honom därför ett tecken att fråga vem Jesus talade om. 25 Han lutade sig då tillbaka mot Jesus och frågade: ”Herre, vem är det?” 26 Jesus svarade: ”Det är den som jag ger brödbiten åt när jag har doppat den.” Han doppade brödbiten och gav den till Judas, Simon Iskariots son. 27 Efter brödbiten gick Satan in i honom. Jesus sade då till honom: ”Det du gör, gör det snart.” 28 Ingen av dem som låg till bords förstod varför han sade detta till honom. 29 Eftersom Judas hade hand om penningkassan trodde några att Jesus sade åt honom att köpa det de behövde till högtiden eller att ge något åt de fattiga. 30 När Judas hade tagit emot brödbiten gick han genast ut. Och det var natt.