28 · Jesu ord och handling

Kvinnan som skulle stenas

Johannes 7:53–8:11

En kvinna anklagas för äktenskapsbrott och ställs inför Jesus för att fånga honom.

Vad gör Jesus med situationen?

Välj ett perspektiv

Det finns inget poängresultat – välj det perspektiv du tycker ligger närmast och diskutera varför.

Han säger att synd inte längre spelar någon roll eftersom alla människor själva syndar.Han visar anklagarnas egen moraliska ställning innan kvinnan döms.Han vägrar fördöma kvinnan men lämnar henne samtidigt med en uppmaning att lämna synden.

Diskutera: Hur kan nåd och ett tydligt motstånd mot det som är fel finnas samtidigt?

När ni har samtalat: jämför med vår bedömning

Vår bedömning

B och C ligger närmast vår förståelse. B fångar hur Jesus vänder situationen tillbaka mot anklagarna. Innan någon kastar den första stenen måste de själva konfrontera sin position. C fångar berättelsens slutliga balans: "Inte heller jag fördömer dig" står tillsammans med "Gå, och synda inte mer."

28 · Johannes 7:53–8:11

Fördjupning

Text & sammanhang

Fullständig översättning

7:53 Sedan gick var och en hem. 8:1 Men Jesus gick till Olivberget. 8:2 Tidigt på morgonen kom han åter till templet. Hela folket kom till honom, och han satte sig ner och undervisade dem. 8:3 De skriftlärda och fariséerna förde fram en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott och ställde henne mitt ibland dem. 8:4 De sade till honom: ”Lärare, den här kvinnan har gripits på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. 8:5 I lagen har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?” 8:6 Detta sade de för att pröva honom, så att de skulle få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och skrev med fingret på marken. 8:7 När de fortsatte att fråga honom reste han sig och sade till dem: ”Den av er som är utan synd får kasta den första stenen på henne.” 8:8 Sedan böjde han sig ner igen och skrev på marken. 8:9 När de hörde detta gick de därifrån en efter en. Jesus blev kvar ensam med kvinnan som stod där mitt framför honom. 8:10 Jesus reste sig och sade till henne: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” 8:11 Hon svarade: ”Ingen, Herre.” Jesus sade: ”Inte heller jag fördömer dig. Gå, och synda inte mer.”

Översatt från grekisk grundtext – SBLGNT

Vad händer här?

En kvinna som anklagas för äktenskapsbrott förs fram till Jesus av de skriftlärda och fariséerna. De hänvisar till Mose lag och frågar vad Jesus säger att man ska göra med henne, samtidigt som Johannes berättar att frågan används för att sätta Jesus på prov. Jesus böjer sig ner och skriver på marken. När de fortsätter fråga säger han: ”Den av er som är utan synd får kasta den första stenen på henne.” En efter en går anklagarna därifrån. När Jesus och kvinnan är kvar frågar han om ingen har dömt henne. Sedan säger han att inte heller han dömer henne och uppmanar henne att gå och inte synda mer.

Lägg märke till

Berättelsen brukar kallas Pericope Adulterae. Den saknas i flera tidiga grekiska vittnen och förekommer på olika platser i delar av den senare handskriftstraditionen. Det betyder inte att berättelsen är en modern uppfinning. Den mer precisa frågan är om den tillhörde Johannesevangeliets ursprungliga text på denna plats. Om kvinnan greps på bar gärning i äktenskapsbrott fanns rimligen en andra part. Ändå förs bara kvinnan fram. Berättelsen förklarar inte varför. 3 Moseboken 20:10 och 5 Moseboken 22:22 behandlar både mannen och kvinnan vid äktenskapsbrott. Den saknade mannen är därför värd att lägga märke till. Berättaren säger uttryckligen att frågan ställs för att pröva Jesus och skapa en anklagelse mot honom. Kvinnan används alltså också i konflikten med Jesus. Texten säger inte vad Jesus skriver. Förslag om synder, namn, budord eller bibelverser är spekulation och bör inte presenteras som fakta. 5 Moseboken 17:7 ger vittnena en särskild roll vid verkställandet av en dödsdom. Jesu formulering kan därför höras mot en bakgrund där anklagare och vittnen själva bär ett allvarligt ansvar. Anklagarna går därifrån och ingen sten kastas. Vissa textformer innehåller ytterligare detaljer, men detta är berättelsens centrala rörelse. När de andra gått övergår den offentliga förnedringen till ett direkt samtal mellan Jesus och kvinnan. Katakrinō har stark betydelse av att döma skyldig eller fördöma. Det är berättelsens tydliga nådeögonblick. Berättelsen slutar inte med att äktenskapsbrottet förklaras betydelselöst. Befrielsen från fördömelse förenas med en uppmaning till förändring. Berättelsen bör varken reduceras till "ingenting är fel eftersom alla syndar" eller till att nåden bara är en bisak. Själva scenen håller ihop nåd och moralisk uppmaning.

Språk & översättning

Från grekiskan

κατέγραφεν -- kategraphen

skrev / skrev ner

ἀναμάρτητος -- anamartētos

utan synd / syndfri

κατακρίνω -- katakrinō

döma skyldig / fördöma

Översättningsnotering

Självständig svensk återgivning av berättelsens grekiska text. På grund av avsnittets ovanliga textkritiska status behandlas manuskripthistorien uttryckligen i fördjupningen.

Jämför själv

Läs berättelsen och följ vad som händer efter Jesu ord: ”Den av er som är utan synd får kasta den första stenen på henne.” Vem går därifrån? Vem blir kvar? Lägg sedan märke till de två saker Jesus säger till kvinnan när anklagarna har försvunnit. Innehåller hans svar både barmhärtighet och en uppmaning till förändring?

Samtala vidare

Diskutera vidare

Varför är manuskripthistorien viktig?
Vad kan vi säga säkert om vad Jesus skrev?
Varför är den saknade mannen värd att lägga märke till?
Hur påverkar bakgrunden om vittnen uttrycket "den första stenen"?
Hur hålls nåd och förändring ihop i slutet?

Parallellställen

3 Moseboken 20:10
5 Moseboken 17:6–7
5 Moseboken 22:22
Johannes 3:17–21

Källor

SBLGNT och moderna kritiska utgåvors behandling av Johannes 7:53–8:11
Grundläggande grekiska lexikon för anamartētos, katagraphō och katakrinō
Manuskripttraditionen för Pericope Adulterae