Jesus gråter

Tidigare i kapitlet säger Jesus att Lasaros har dött och att han går för att väcka honom. Tårarna kommer alltså inte därför att Jesus tror att döden är oåterkallelig. Maria uttrycker samma smärtsamma tanke som Marta tidigare har uttryckt. Orden blir en direkt fortsättning på berättelsen om Jesu väntan: nu möter Jesus människorna som har levt med konsekvensen av att han inte kom när de väntade sig. Jesus säger inte åt Maria att sluta gråta eller att hon borde ha större tro. Berättelsen låter sorgen finnas och visar Jesu egen starka reaktion på den. Johannes använder klaiō om Maria och de andra och dakryō om Jesus. Det är värt att notera, men skillnaden bör inte överdrivas till en säker psykologisk teori om att Jesus grät på ett helt annat eller mindre känslomässigt sätt. Johannes 11:35 är berömd som "Jesus wept" i engelskspråkig tradition. Påståendet att det är Bibelns kortaste vers beror dock på språk, versindelning och hur ordlängd räknas. Embrimaomai är ett ovanligt starkt ord. Det har fått uttolkare att fråga om Jesus inte bara sörjer utan också reagerar med indignation mot exempelvis döden, lidandet eller den förstörande verklighet som omger graven. Texten anger inte tydligt objektet för denna starka reaktion, så vi bör inte slå fast mer än den säger. När Jesus frågar var Lasaros ligger svarar de: "Herre, kom och se." Uttrycket skapar en intressant resonans med Johannes 1, där "kom och se" leder människor mot upptäckt och lärjungaskap. Här leder orden Jesus mot en grav. Johannes ger ingen enkel förklaring med bara en orsak. I scenen finns samtidigt Jesu kärlek till Lasaros, Marias sorg, de andras gråt, dödens verklighet och Jesu starka emotionella reaktion. Jesus vet vad som ska hända med Lasaros, men det gör inte det som händer just nu oviktigt. Det är en central nyckel till kortets diskussion. Berättelsen ger ingen motsättning mellan hopp och tårar. Jesus kan veta att döden inte får sista ordet och ändå gråta inför den. I versen efter vårt avsnitt tolkar några av de närvarande Jesu tårar som uttryck för hans kärlek till Lasaros. Det binder berättelsen direkt till Johannes 11:5, där evangelisten redan har sagt att Jesus älskade familjen. Andra frågar om den som öppnade den blindes ögon inte också kunde ha hindrat Lasaros från att dö. Det skapar en direkt resonans med Johannes 9 och återför frågan till Jesu tidigare väntan. Tårarna är inte berättelsens slut. Jesus går vidare till graven och agerar mot döden. Sorg och handling står därför inte heller i motsats. Kristen teologi har länge sett Jesu tårar som ett starkt uttryck för hans verkliga mänsklighet. Johannesevangeliet visar Jesus som trött, törstig, djupt upprörd och här gråtande. Kortet behöver inte lösa hela kristologin för att denna mänskliga dimension ska vara viktig. Kort 31 betonar att Jesus älskar Lasaros och ändå väntar. Kort 32 visar att väntan inte betyder känslokyla: när Jesus möter sorgen gråter han. Tillsammans ger korten en mer fullständig bild av berättelsen än något av dem gör ensamt.

Självständig svensk översättning från grekisk grundtext med SBLGNT som huvudsaklig textutgåva.